Blev att jag tog bilen hem till mormor idag och var där runt 2-tiden. Vi spelade kanasta, fikade på några jättegoda äpple muffins och pratade om resan. Hade verkligen jätte mysigt trots att jag förlorade denna gången, haha :(
Kommer sakna henne något så oändligt.

Nu ska jag ner o kolla lite på högskola att söka in till i höst, måste veta det innan måndag då jag inte kommer varken ha tid eller ork att göra det därefter. Ansökningen pågår under resans gång men som tur vad så fungerar mamma och pappa som backupplan ifall jag inte har internet eller något går fel.

Tjingeling, vi hörs imorgon igen.
/ finsko-98

2017 var för mig ett underbart år med bland annat studenten, balen och allt som hörde dit men även ett otroligt tufft år. Under hela året utsatte jag mig själv för en hel del press genom att jag bland annat kände mig så illa tvungen att få högsta betyg i de flesta ämnen och därmed sket i min egen hälsa och alla varningssignaler som jag märkte av. Detta för att skolan och betyget för mig då utgjorde hela min framtid och jag såg de som den avgörande faktorerna för om jag skulle lyckas eller ej i mitt liv. Vilket jag insett nu i efterhand inte är fallet och därav jobbar jag nu på att sänka mina höga förväntningar på mig själv för att minska på pressen och att må bättre. Det är ALDRIG försent att läsa upp ett ämne eller två, byta jobb eller också helt ändra linje/utbildning. Detta insåg jag på högskolan i samband med att det inte bara var ungdomar som läste utan även äldre personer. Det fick mig att inse att kan de så kan jag, det är aldrig försent att byta eller utbilda sig till något mer och inte måste min framtid vara planerad till fullo än. Jag har ju gott om tid och kan ändra mig längst med vägen om jag så vill det.

Jag har fortfarande en låång bit kvar med att sänka mina höga förväntningar på mig själv men gällande högskolan lyssnade jag på min kropp. Det kändes tydligt hur nära jag var att krascha och att faktiskt gå in i väggen. Till sist insåg jag att jag nog inte skulle klara ännu en kurs och stressen den skulle medföra. Nu är jag istället på ett studieuppehåll för att under resans gång kunna fundera ut vad jag verkligen vill samt kunna ta det lugnt och istället fokusera på att må bättre. Kan hända att jag återgår till att studera geologi eller också blir det något annat, det återstår att se. Det blev helt enkelt glasklart för mig inför den senaste tentan (som jag också klarade, yey!!!) att jag var tvungen att förändra något och fort. Därav var tajmingen väldigt lämplig.

Nog om det nu men det är den största av anledningarna i alla fall.

Sedan tog jag studenten den 9:de Juni 2017 och redan den 12 började jag jobba. Jag jobbade sedan fram tills att högskolan började efter sommarens slut och hade därav inget sommarlov eller ens en ledighet då, så varför inte ta det nu liksom? ;) 

I somras var också en sjukt jobbig period för hela familjen då min mormor var riktigt riktigt sjuk och dålig. Jag tog det hela väldigt hårt då hon verkligen betyder världen för mig. Min mormor är verkligen en riktig kämpe, hon tog sig upp från den absoluta botten till idag och för det är jag så himla tacksam och stolt, därmed tar jag till vara på varje tillfälle jag kan träffa henne och jag ska faktiskt höra om hon vill träffas, prata och spela lite kanasta igen imorgon.

Hur mycket jag än inte vill tänka på det så kan jag inte hjälpa att ändå vara rädd att det ska hända igen trots att hon idag ändå är så mycket bättre än under hela den perioden. Detta gör dock att resan på ett sätt blir lite jobbig om ni förstår mig rätt. Jag vill ju liksom umgås och tillbringa så mycket tid med henne som möjligt och resan kommer lite ivägen för det på såviss :(. Försöker lösa det hela ändå genom att lära min mamma och pappa skype så förhoppningsvis så kan även mormor vara med på många av samtalen.

Vet att inlägget kom ut sentoch för det är jag ledsen men har har fullt upp med att fixa paket idag till Linda, pappa och min lillebror som alla ska firas innan avfärd. Har dessutom varit hos frisören och klippt samt slingat om min utväxt så nu har jag nästintill vitt hår igen. Tekniskt sett är det fortfarande "imorgon" i ca 15 minuter till ;)

Nu tänkte jag lägga mig så Godnatt allesammans och sov så gott.

/ finsko-98

Nu börjar det närma sig på riktigt. Om exakt en vecka smäller det och då påbörjas vår stora resa och oj vad jag längtar. Denna resa är sjukt välbehövlig och kunde inte komma mer lägligt för min del (imorgon kommer ett inlägg om detta). Idag bokade vi hotellen de första nätterna i varje land eftersom vi kommer till att komma fram till de flesta mitt i natten och då vill slippa leta sovplats.

Vet att jag skrivet lite om resan i förgående inlägg men tänkte specificera den något mera. Den 26 februari kommer vi att påbörja våran resa med första stoppet i Thailand. Vi kommer vara framme den 28 feb i Phuket på grund av att vi har en mellanlandning (ca 13h) på vägen ner vilket kan bli lite jobbigt men det löser sig, man kan ju annars alltid sova bort lite av tiden. Vi kommer till att tillbringa runt 8 dagar i Phuket och bland annat besöka Patong innen vi beger oss vidare med båt till Krabi. Där stannar vi i en vecka och besöker lite stränder och liknande, troligtvis besöker vi Ao Nang. Sedan blir det Phi Phi öarna i ca 6 dagar varav vi nog måste åka tillbaka till Phuket sista dagen då nästa flyg går därifrån. Här kommer vi bland annat att ta en utflykt till Koh Phi Phi Leh och lite så.

Sammanlagt får vi 21 dagar i Thailand och eftersom vi förflyttar oss med färjor mellan platserna kan därför antalet dagar fördelade på en viss plats ändras med tiden beroende på vad vi tycker.

Den 22 mars går vårt flyg från Phuket som tar oss till Kuala Lumpur, Malaysia. Här spenderar vi ca 5 dagar i huvudstaden innan vi åker vidare till Borneo. På denna ön är tanken att vi stannar på den malaysiska sidan och bland annat tar en djungelutflykt under några dagar för att få se vilda näsapor och orangutanger bla. Målet är också att besöka Turle Island och förhoppningsvis dyka eller snorkla med lite sköldpaddor.

9 april går flyget från Borneo till Kuala Lumpur igen där vi får vänta ca 4h till nästa flyg mot Bali där vi ska tillbringa 22 dagar. Första veckan kommer vi hålla till på Bali för att sedan förflytta oss till Giliöarna och därefter lägger vi resterande dagar på det vi gillade allra bäst. Man kan inte ha varit i Indonesien utan att besöka dess huvudstad så därför kommer vi resa med buss från Bali till Jakarta där vi stannar två dagar. Detta gör vi dels för att få se lite mer av Indonesien om så från en buss men också för att ännu en gång behöva åka till Kuala Lumpur för mellanlandning på vägen mot Filippinerna.

Där stannar vi i 24 dagar med start och slut i Manila. Vi kommer framförallt att besöka Palawan och Cebu men sen ser vi vart resten av dagarna hamnar men åtminstonde kommer vi till att åka runt mellan öarna och testa nya saker som exempelvis canyoneering. Det går ut på att man följer med en flod endast i flytvästar, badar i vattenfall och hoppar från klippväggar, ett riktigt äventyr liksom ;)

Är sjukt förväntansfull men sen samtidigt kommer det bli jobbigt att lämna familjen, djuren och övriga vänner hemma och varken kunna träffa eller krama om dem. Messenger, skype, facetime och snapchat finns ju men är verkligen inte samma sak. Allra jobbigast att "lämna" är nog dock våra två hundar och detta för att jag inte kommer kunna gosa med dem, gå på promenader och liknande, tröstas av Emil, ha Flinga som är överallt och ingenstans men också den glädjen varje gång man kommer innanför dörren och all kärleken. De betyder sjukt mycket för mig men är inte så att jag inte kommer sakna familjen och resten av mina vänner eller att de betyder mindre men de kan jag åtminstone fortfarande prata med. Har jag tur kan det även vara så att jag inte kommer hem till bara två hundar utan även till några små björnar då planerna är att Flinga ska få sin första kull valpar. Så det håller jag och familjen tummarna för och ser framemot.

Ska tillbringa resten av kvällen nu med att lära mig hur min nya Gopro Hero 5 fungerar så att jag kan använda den under resan. Jag hoppas också på att tillbehören hinner komma i veckan men man kan ju aldrig vara helt 100 så är bara att hoppas, vänta och se.

Tack o hej leverpastej, kommer ett inlägg imorgon också är planen ;)

/ finsko-98